Paaarkinson

När jag vaknar. När jag stiger upp. Klär på mig. Tuggar. Äter. Sväljer. Tänker jag på Parkinson. När jag tänker. När jag inte tänker fast jag tänker. När jag sover, inte sover och försöker sova. Tänker jag på Parkinson. Jag känner honom inte (det är nog en han misstänker jag. Kvinnor heter inte Parkinson). Han finns där hela tiden men jag vet inte vem han är. Paaarkinson. Fånigt namn förresten. Det låter som en parkeringsapp. Eller ett päron. Eller en försäkringstjänsteman. Det skulle inte förvåna mig om de heter Parkinson allihop. Försäkringstjänstemännen. De tror de är nåt men det är de inte. De bara mallar sig. Tror att de kan komma där och bestämma över ens liv men det kan de inte. Mig bestämmer ingen över. Inte ens jag själv.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Innan

Hela tiden