Inlägg

Visar inlägg från februari, 2023

Revolutionerande behandlingsmetod

Läste i tidningen idag att de har opererat in labbodlade hjärnceller i huvudet på en parkinsonsjuk man med sikte på att få fram en engångsbehandling som bromsar effekterna av sjukdomen. Det är forskare vid Lunds universitet som har lyckats styra stamceller till att utvecklas till dopaminproducerande nervceller. Tanken är att de odlade cellerna ska ersätta celler som gått förlorade. Det låter läskigt att transplantera in celler i hjärnan tycker jag men det lär knappast bli aktuellt för min del. Än så länge har de bara testat det på en person och inte utvärderat resultatet än. Ingreppet är tämligen riskfritt enligt forskarna men det finns risk för att cellerna ska fortsätta att dela sig och utveckla en tumör.

Fatigue

  Antingen åka in till byn och handla eller gå en runda i skogen. Antingen baka bröd eller laga lasagne till middag. Antingen städa eller klippa gräset. Antingen bjuda grannarna på kaffe eller åka ner till Malmö och hälsa på Agneta. Antingen träna boxning med parkinsongänget eller träffa barnbarnen. Det är antingen eller, alltid det som gäller. 

Ny dopaminvisa

Det verkar som alla i Parkinsonföreningen älskar att sjunga allsång utom jag så jag har skrivit en dopaminvisa till dem som de kan sjunga som omväxling till tippetippetipptappvisan fast jag vet inte om jag vågar föreslå det. Melodi: Josefin

Samma flåsande

Snart är det onsdag igen. Snart är det samma flåsande tillsammans med samma hurtbullar som förra onsdan, samma viftande med samma gamla armar och samma knytnävsslag i samma alldeles för stora boxhandskar. Samma fikapaus med samma ostmacka innan det är dags för en ny svettig pingismatch med samma glada gäng.

Den stela tanten

Är det jag den klumpiga tanten som inte kan resa sig från golvet utan stöd. Är det jag den trötta tanten som måste ta en vilopaus medan hon diskar. Är det jag den stela tanten som måste hålla sig i ledstången när hon går ner för trapporna. Är det jag den skröpliga tanten som inte orkar gå igenom hela konsthallen utan att sätta sig och vila då och då. Jag känner inte igen mig.  

De säger så mycket

  Läste att det finns forskning som visar att persilja är en dunderört som är användbar mot de flesta sjukdomar, bl.a. Parkinsons. Det passar mig utmärkt eftersom jag älskar persilja. Det stod också att en balanserad kost med mycket yoghurt hjälper till med dopaminproduktionen och då ligger jag, som är beroende av yoghurt bra till. Att man får tillräckligt med sömn är också viktigt och kan höja dopaminnivån. Kul för dem som kan sova tänker jag. Och så finns det en annan studie som säger att kallduschar är bra för parkinsonsjuka. Att adrenalinet stiger och dopaminet ökar när man duschar kallt så jag får väl stå i duschen och äta persilja i fortsättningen för sova lär jag väl inte göra och förresten säger de så mycket.

Alla kan vifta med vänsterarmen utom jag

Onsdagarna är jobbiga. Den stenhårda träningen och boxningen med parkinsongänget tar på krafterna och det stör mig att jag inte har nån styrka i vänsterarmen. Jag kan knappt lyfta den medan de andra till synes utan ansträngning svänger och viftar med bägge armarna. De har ju också Parkinsons, vissa av dem i alla fall, men sjukdomen tar sig olika uttryck och det verkar åtminstone som min arm blir lite starkare av träningen. Som det inte räckte med boxningen så spelar vi pingis efteråt och det orkar jag egentligen inte men det är onsdagar som gäller eller ingen pingis alls.

Mitt nya liv 2

Vi har fått tillökning. Vi är tre som bor här i huset nu. Det är Lasse och jag och så han den nye, Parkinson och det är han som bestämmer. Om han inte vill gå en promenad så gör vi det inte och vill han inte att vi bjuder hem våra grannar gör vi det inte heller, det är så det är här hemma nu och om vi inte gör som han säger straffar det sig omedelbart. Då blir vi - Parkinson och jag - förr eller senare liggande i en säng eller buske någonstans och det är inte roligt alls.