Inte ett ord om Parkinson
Nu räcker det. Inte ett ord till om darrningar och strejkande vänsterfötter. Jag vill prata om Antony Hopkins som alzheimersjuk i The father, om skällsorden som haglade under den senaste partiledardebatten och om alla de modiga kvinnorna som Mia Kankimäki tänker på om natten. Jag vill prata om löven som börjat singla ner från träden, eller nä förresten, det vill jag nog inte, det finns inte så mycket att säga om dem. Det enda jag vet är att jag inte vill prata mer om Parkinson.
Kommentarer
Skicka en kommentar