Snygging på vift
Det kliar fortfarande trots att jag slutat med medicinen. Jag haltar mer också och ser inte klok ut där jag stolpar fram som en robot på mina stela ben. Det är ditt fel Parkinson, bara så du vet. Ryckningarna i ansiktet också och dreglet och fumlet. De rinnande ögonen och påsarna på kinderna kan jag kanske inte beskylla dig för och inte de decimeterlånga – nåja - skäggstråna på hakan heller men de gör mig inte vackrare precis när jag leker vanligt tant ute på vift.
Kommentarer
Skicka en kommentar