Ulf Lundell och jag
Jag brukar lyssna på Ulf Lundells dagböcker när jag går mina dagliga promenader i skogen och jag är inne på den sjunde delen nu. Fast de är ganska tråkiga så jag fattar inte varför jag läser dem. Han, Ulf Lundell alltså, bara gnisslar tänder och gnäller över krämpor och bagateller och jag är rädd för att det kanske är därför som jag känner en viss samhörighet med honom.
Kommentarer
Skicka en kommentar