Håll för öronen

Det börjar bli drygt det här. Jag trodde att det ryggonda skulle gå över efter några dagar men det verkar inte som så är fallet. Så jag bara sitter och sitter hela dagarna för sitta är det enda jag kan. Stå och gå kan jag bara 5 minuter åt gången, sen måste jag sätta mig och vila ryggen. Det frestar på humöret. Och självkänslan. Det känns inte bra att Lasse måste göra allting för jag kan inte skala potatis ens. Om jag kunnat sitta hade jag klarat det men vi har inte någon höj- och sänkbar diskbänk så här sitter jag vid min dator och kan inget annat och det är nog bäst att du håller för öronen för snart skriker jag.