Av den skeptiska sorten

Det verkar som alla tycker att jag ska fortsätta att vara med i forskningsprojektet så i natt bestämde jag att jag skulle det men då kom paniken direkt. Vill jag verkligen utsätta mig för risken för att behöva opereras i huvudet igen för parkinsonforskningens skull. Jag skulle behöva prata med någon som förstår sig på hudförändringar, en hudläkare till exempel. Det retar mig att forskningssköterskan inte tog min oro på allvar när jag ringde henne men det verkar som att det kvittar dem om jag deltar i projektet eller ej. Jag tycker att hon kunde ha bett forskningsläkaren kontakta mig för att ge ett lugnande besked (som jag förmodligen inte skulle tro på eftersom jag är av den skeptiska sorten men det kan ju inte hon veta).