Kul och kul
Det är inte så kul att ha parkinson om man säger så. Det är inte så kul att inte ha parkinson heller om man säger så. Det är inte så kul när ingenting är kul. Vem har sagt att det ska vara kul.
Till Agneta
Du har alltid varit min idol. Jag har alltid sett upp till dig och velat bli som du. Jag ville också gå till skolan med skolväska på ryggen precis som du och sitta vid köksbordet på kvällarna och läsa läxor. Jag ville också sitta på golvet hemma hos Ida och få kontakt med andra världar genom att putta på ett glas med fingrarna. Jag ville också vara intellektuell och onåbar och gå på tisdagskonserterna i svarta omoderna kläder. Jag ville också sitta på Hungaria på Davidhallsgatan och dricka vin med Sture Johannesson och diskutera livet kärleken och döden. Jag ville också flytta till Paris och leva på baguette med camembert och bli förälskad i en fransman. Jag ville också vara deprimerad och gå på Louvren och lyssna på Brassens. Jag ville vara som du Agneta. Jag har alltid velat vara som du. Jag saknar dig.
Kommentarer
Skicka en kommentar