Som en prinsessa

Idag kunde jag bara gå 523 steg innan ryggen sa ifrån så jag undrar om jag inte såg fel igår. 1200  steg låter jättemycket. I stället för att gå i skogen varje dag  promenerar jag fram och tillbaka utanför huset sedan jag ramlade. Det är enformigt, javisst. men sköterskan sa att det är viktigt att jag rör mig. Det är  en del av läkningsprocessen sa han och eftersom jag inte vet hur långt ryggen orkar måste jag hålla mig i närheten av huset så jag kan gå in när smärtan blir för stark. Så kul har jag det om dagarna men jag klagar inte. Jag har Lasse som sköter markservicen och han behandlar mig som en prinsessa minst.