Som en skridskoprinsessa

Förra veckan var det dags att plocka fram gräsklipparen igen efter vinteruppehållet och det känns hoppingivande. När gräset växer är det vår. Fast jag var lite rädd att jag inte skulle orka skjuta den tunga maskinen framför mig på grund av ryggen men det gick över förväntan. Med morfin i kroppen och gräsklipparen framför mig som stöd svävade jag fram över det höga gräset som en skridskoprinsessa så sjukgymnasten hade kanske rätt när hon föreslog att jag skulle skaffa en rullator. Men jag sa  att det inte går att komma fram med rullator på grusvägarna här hemma för det gör det inte, men det som avskräcker mig mest - fast det sa jag inte - är att jag skulle se ut som en gammal tant med rullator och vem vill se ut som en gammal tant.