Måndag

Jag mår bra tack bara jag får sitta.                                                                                                                           

Så jag sitter.                                                                                                                                                                         

När jag suttit står jag lite, 

sätter mig igen.                                                                                                                                                                          

Sitter tills jag inte längre gitter 

och, ja, sen sitter jag igen.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Makens skönhet

Jag tittade på Babel igår, på programmet om Anne Carson men hon är nog ingenting för mig. Hon var söt och charmig men det mesta hon har skrivit verkar referera till Homeros eller Sapfo och där står jag mig slätt. Det skulle vara Makens skönhet då som de de dissekerade i Lundströms bokradio, fast jag tror inte det. Jonas Karlsson poängterade visserligen att man inte måste vara inläst på antikens historia för att få utbyte av hennes dikter men jag avskyr att känna mig dum. Två saker har vi dock gemensamt, Anne Carson och jag: Parkinson och boxning.
Läs mer

Återuppstånden

Bodil Malmsten har återuppstått från de döda. Det är poeten Petter Lindgren som gett henne livet åter i den nyutkomna biografin En bok om Bodil Malmsten där han skriver ömsint om henne utan att för den skull vara okritisk. Jag blev genast sugen på att läsa om alla hennes böcker och skyndade mig att lyssna på några av hennes sommarprogram som finns i SR-podden. Så klok hon var när hon förklarade varför hon hellre läste Marcel Proust än såg på tv. Och modig när hon berättade om sin prestationsångest. Varför skulle hon gå och dö för? Det var väl onödigt.
Läs mer

Kulturtanter på Yttre Hebriderna

Det spelar ingen roll om den handlar om tvillingfödslar, döden eller yttre Hebriderna, om de talar om en bok på Lundströms bokradio så läser jag den, eller börjar läsa åtminstone, och just nu ligger Barnsäng av Marit Kapla, Rekviem av Axel Burénius och John John av Douglas Stuart bredvid mig och väntar på att bli lästa. Som den kulturtant jag tror jag är har jag lagt Dom kallar oss kulturtanter av Lisa Boda överst i högen och nu sitter jag här och kan inte bestämma vilken bok jag ska börja med.
Läs mer