Hotahejti

Så jäkla trött. Trött på att ha ont. Trött på att vara gnällig. Trött på att vara trött. Snart hugger jag av det förbannade högerknät, sågar ryggraden i tusen bitar när jag ändå är i gång och sätter Parkinson på en buss till hotahejti för det här håller inte längre.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Lite om knäböjningar

Sedan sjukgymnasten sa att jag tränade för mycket har jag tagit det lugnt. Och nu har jag fått ont i knät och då ska man väl inte träna men igår försökte jag lite och märkte hur stel i kroppen jag har blivit. Innan gjorde jag 90 knäböjningar om dagen och nu orkar jag knappt 10 ens. Vet inte vilket som är värst, att inte träna eller att överanstränga knät. Sjukgymnasten vet förmodligen men jag vill inte. vill inte gå dit igen. Tror hon är lika trött på mig som jag på henne.
Läs mer

Två saker om dagen

Min rygg orkar bara göra en eller två fysiskt krävande saker om dagen så jag måste planera mina aktiviteter noga. Med fysiskt krävande menar jag sånt som jag innan gjorde utan att tänka på att jag gjorde det, som att hänga tvätt eller laga mat. Idag måste jag sätta mig en stund och vila efter varje strumpa jag hängt upp eller varje potatis jag har skalat (så det blir bara enkla rätter när det är jag som står för matlagningen) men man får vara glad att man kan stå på benen överhuvudtaget.
Läs mer

Diktatorns tårta

Missa inte Diktatorns tårta som är en stark och gripande film av Hasan Hadi om livet i Irak på Saddam Husseins tid, skildrat ur ett barns perspektiv. Den handlar om 9-åriga Lamia (fantast iskt gestaltad av Baneen Ahmad Nayyef) som får i uppgift av sin lärare att baka en tårta till diktatorns födelsedag. Tillsammans med sin tupp ger hon sig ut på en riskfylld resa för att skaffa ingredienser till tårtan och utsätts för den ena faran efter den andra. Jag tror inte det fanns ett torrt öga i salongen när ridån gick ner.
Läs mer