Yngves jävla backe

Jag går samma runda nästan varje dag och jag håller mig på vägen eftersom det är svårt att gå med rullator i skogen. Vägen är kantad av röda stugor och äppleträd. Hästar och några får ibland. Vänliga ormanäsbor som hälsar. Bilar som sänker farten när de ser en tant. Om det inte varit för Yngves jävla backe hade det varit en lagom runda men när jag är nästan ända hemma och trött efter allt gående ligger den där och väntar på mig, Yngves lååånga jävla backe. Lasse brukar knuffa mig upp för den när han är med men för det mesta går jag ensam och svär för mig själv.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Makens skönhet

Återuppstånden

Kulturtanter på Yttre Hebriderna